Äntligen ett färdigt rum och äntligen ett sovrum!

P1750877P1750867

Vi har för första gången gjort ett projekt från start till mål istället för i minst tre etapper. Fördelarna med det är så klart stora, alla internflyttar och uppstarter och uppstädningar vi gjort har tagit mycket tid och en hel del har vi t o m gjort medan vi samtidigt bott i ett rum vilket är allt annat än effektivt. Men det är egentligen inget att hålla på att ångra för det finns orsaker till det som kan sammanfattas som LIVET.

Att göra en varsam renovering som vår och spara det som sparas kan innebär en väldig massa moment bl a eftersom man kan ha flera olika material i olika skick som behöver olika åtgärder. I vårt hus innebär det också en väldig massa städning och tvättning. Allt som ska målas bör ju vara rent och man vill också vara säker på att få bort gammal smutslukt. Men om man börjar ifrågasätta om det är värt besväret är det bara att påminna sig själv att det krävts decennier av utebliven vård för att en sån här insats ska behövas!

Det är alltså det största rummet på övervåningen vi gjort och som nu ska bli hela familjens sovrum. Tänkte beskriva vägg för vägg vad vi gjort:

Östra väggen ligger rakt fram när man kommer in och har ett stort fönsterparti. Vårt hus har plankstomme och vi har därför valt att täta och isolera det tidigare tomma utrymmet mellan plank och invändig panel i ytterväggarna. (Det är kattvindar åt både norr och söder så de får funka som isolering där.) Här har alltså den gamla råsponten plockats ner. Sedan har ny vindpapp satts upp och väggen har reglats upp igen. Isoleringen består av tunn linmatta. I rummen nere har vi reglat ut väggen lite extra och fyllt med cellulosalösull men här skippade vi det för att det är så liten yta och kändes därför inte värt besväret med att sala ut förnsterkarmen. Vi passade även på att lägga elslang i väggen, vissa gillar utvändig el men jag slipper det helst mest pga ger extra städning. Efter att råsponten kommit upp igen pappspändes väggen på nytt. Fönsterkarmen skrubbades och skrapades och slipades. Den blev till stora delar trären när all lös färg avlägsnats, och behövde därför målas tre gånger. Den gamla taklisten ersattes av en något bredare, för att hamna utanpå takets masoniteskivor. När taklisten kommit upp makulerades även den och målades senare ihop med taket. Fönsterfoder och golvlist tvättades och slipades innan de återmonterades och målades sedan två gånger.

Norra väggen hade gammal bågnande spännpapp med alltför många lager tapet för att tåla ett till. Den skars bort men vi lämnade ca en decimeter från foder och lister. På så vis kan man skarva där och har kvar något för klisterremsor att fästa vid. Var tvungen att dra loss några lager tapet och slipa den kvarlämnade pappen men det hade ändå tagit längre tid att lossa och sedan återmontera alla foder och lister för att spänna ny papp in bakom dem. På den här väggen blev det alltså en himla massa makulering eftersom vi skarvade den nya pappen över den gamla. På vissa ställen var den trasig och där har jag limmat fast lumppapp direkt på väggen för klisterremsorna att fästa på. När jag limmar papper på trä och puts blandar jag i gelatin i tapetklistret för att det ska bli tillräckligt starkt. Golvlist och fönsterfoder skrubbades, skrapades, slipades och målades två gånger på plats.

P1750826

Spännpappen bubblar sig men spänns upp igen när den torkar

P1750869

södra väggen sitter masonite. Jag gissar att all gammal papp och tapetlager finns kvar där under men dessutom hade bucklat sig redan på 40-talet, och att man därför satte över masonite även här i samband med att masoniten sattes upp i taket och på väggarna i hallen. Masonite är ett utomordentligt underlag så den fick sitta kvar. Jag makulerade dock skarvarna och hoppas på så vis undvika att tapeten spricker där, som den gamla tapeten hade gjort. Det var bara ett lager tapet ovanpå och den drogs bort där den var lös och kanterna slipades ner lite. Hade vi tänkt måla borde det gjorts noggrannare men nu skulle det ju tapetseras med en stormönstrad, kraftigt präglad tapet.

Västra väggen upptas nästa helt av kakelugn och två dörrar. Här har vi tagit bort en del lös tapet men lämnat det mesta trots att pappen var mycket bucklig. Det syns inte på så små ytor och känns bra att lämna lite spår även från husets tidigaste historia. Jag häftade fast den mot väggen och täckte med papp som jag limmade i kanterna. Den gamla taklisten fick sitta kvar här och makulerades om.
Murstockens puts var ganska skadad på ena sidan så där har jag lagat den i ett par steg. Först knackade jag bort allt löst med lite marginal, sedan ett lager med grövre kalkputs, sedan ännu ett som jag lät torka lite och sen ”toppade” med finkornigt putsbruk som jag skurade ihop med den gamla putsen. Blev nästan osynligt! Sedan täckte jag skarven mellan puts och papp med först gasbinda limmad med starkare lim och sedan makulatur, och sedan tapet. Och så även här skrubbning, slipning och målning av dörrfoder och -karm.

Taket har alltså täckts med masonite nån gång i tiden. Det rivs en himla massa masonite och det tycker jag är synd. Efter att ha gjort några tak, ja faktiskt alla utom övre hallen nu äntligen, så är min målsättning att göra så lite som möjligt i tak. Dessutom tycker jag helt enkelt det här är snyggt. Så det behövde ”bara” tvättas tre gånger (av Johan) och målas två. Valde för en gångs skull den lätta vägen i form av Colorama Natura takfärg som tillverkas av fantastiska Färgbygge, och är mycket nöjd. Lättmålad, dryg och vacker, miljö- och hälsovänlig, kan det bli bättre!

P1750881

Tapetsering

Efter allt detta dags för tapetsering! Och då hade jag inte gjort det lätt för mig, utan valt en vacker gammal tapet tryckt på 40-talet till min första tapetsering på 20 år… Det förstod jag inte riktigt när jag köpte den utan fick upptäcka att den besitter alla egenskaper en tapet kan ha för att bli så svårhanterad som möjligt.Jag hade faktiskt inga problem med att den skulle vara skör som jag läst, men det kanske beror på att jag har stor pappersvana och ingen non-vowen-vana? Vi hade även ofantlig tur att det blev minimalt med spill! Eller så är det så att tapeter från 30-40-tal har mönster anpassade till takhöjder vanliga under samma tid?

Svåra grejer med vackra gamla tapeter:

  • Kraftig prägling – innebär att man måste vara väldigt lätt på handen, om man råkar platta till tapeten för mycket på vissa ställen förlorar den en av dimension, det ger också upphov till en störande nyansskillnad när de upphöjda delarnas ljusreflektion inte förekommer (syns till vänster om fönstret där jag hade svårt att få kanten att fastna).
  • Vattenlöslig färg – säger väl sig självt kanske? Man kan såklart inte använda svamp men det funkar inte ändå pga förra punkten. Man måste även vara väääldigt försiktig med tapetklistret. Vilket i sin tur kan göra det svårt att få den att fästa när den även är krafig och präglad.. 
  • Stort tryck i hela tapetens bredd 53 cm rapport – egentligen inte så svårt att hantera om man gör så att man skär till en våd i taget. Dessutom verkade ju mönstret nästan anpassat till vår 20-talstakhöjd. Men en nackdel är att det blir väldigt mycket svinn om man använder det ”vanliga” sättet att få perfekta hörn (kan inte förklara, googla!). Det kan även vara värt att tänka till en gång extra var man vill bryta mönstret i överkant, och var, vilket jag inte lyckades riktigt med. Så nu får jag leta bård!

En sådan här papperstapet fungerar som bäst på spännpapp. De sväller och krymper på samma sätt och jag fick inte minsta lilla veck eller bubbla på spännpappen, vilket jag däremot inte lyckades undvika helt på den stummare masoniten. Med en tapet som i sig är stummare, och inte lika känslig för mycket lim, vatten eller bearbetning, är nog inte denna stumhet en nackdel på samma sätt. Trots en del missar blev slutresultatet mycket vackert och nästa gång jag tapetserar kommer det gå som en dans!

P1750827 2

Kantskärningen tog en del tid men var egentligen inte svårt

 

Annonser

5 tankar om “Äntligen ett färdigt rum och äntligen ett sovrum!

  1. MEN GUD så fint! Vilken lycka att vara helt färdig med ett rum! Det är vi fortfarande inte, tror jag… Bra idé att spara en ”ram” av den gamla spännpappen att fästa den nya på, det kanske jag ska prova i vardagsrummet.

    • Eller hur! Jo det är ju härligt, önskar jag var lite bättre på att inte bara tänka på allt som återstår 🙂 Rekommenderar verkligen att riva så lite som möjligt, ochh behöver du fler tips om pappspänning så säg till, vi har som alltid lärt oss genom en hel del misstag…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s