Ner och upp

Förra veckan hade vi några riktigt jobbiga dagar, såna där som jag antar att folk ser framför sig när de hör utedass och inget rinnande vatten.

Även en sån här gammal trotjänarna kan visst ha dåliga dagar

Även en sån här gammal trotjänare kan visst ha dåliga dagar. Ofta samtidigt som en själv.

Vintern har ju äntligen(!!) kommit och det är underbart, men vi fick inte riktigt till det med upptrappad eldning i början och var för snåla/envisa för att sätta igång el-elementen. Dessutom trampade katterna oss i ansiktet extra mycket hela nätterna och en morgon väcktes vi av att en av dem gick runt och kräktes på ca fem till sju olika ställen innan den lyckades få upp en decimeterlång bandmask… Huh! En annan morgon när jag precis skulle komma iväg, ett par timmar för sent, kommer jag på Lipton med att rakt framför ögonen sätta sig och kissa i sängen! Kattjävel. Så vi fick koka vatten och ställa oss ute i snön och sanera sängkläder. Sen var jag så sen att jag tänkte att jag faktiskt måste ta bilen istället för bussen, men såklart startade inte bilen. Just där och då kändes livet ganska jobbigt. Redan några dagar senare tänker jag mer positiva tankar som att vilken tur att jag faktiskt är veterinär och hade avmaskningsmedel hemma, och att skurgolv är verkligen fantastiska på riktigt och inte bara i Gård&Torp. Lite kallt vatten bara och så var golvet fläckfritt!

Den här sömnbristen, kräkset och kisset fick mig att tänka på alla kommentarer vi får apropå vårt boende och att vi inte har barn. ”Vilken tur att ni inte har barn” ”Passa på innan ni får barn” osv. Ingen menar ju nåt illa men lite irriterar det mig. Det finns gott om folk som har barn och renoverar/byggnadsvårdar och har gjort det under hela barnens uppväxt. Det finns till och med de som bor ännu enklare än vi och har barn. Som har tygblöjor. Det handlar om intresse och prioriteringar. Om man hellre bor i lägenhet eller modern villa eller anlitar hantverkare till allt så behöver man väl inte ha barnen som ursäkt eller nån annan ursäkt heller för den delen. Man är ju olika?

De tunga vardagarna följdes upp en helg som hämtad ur ett livsstilsreportage. Fantastiskt vinterväder och vI promenerade, till Gunsta och lånade böcker i bokbussen (det är väl ändå helt fantastisk?!) och till ån och kyrkan och hejade på grannar och den trevlige mäklaren vi köpte huset av, och vi bakade och lagade köttgryta på vedspisen.

På söndagen åkte jag med en vän till Östervåla för att hämta en pinnsoffa åt henne och för att besöka Våla Specialsnickeri. Det ska jag skriva om i nästa inlägg som handlar om valet och kvalet kring en dörr. I övrigt ligger utbyggnaden på (under) is och istället står isolering av vinden på schemat.

P1710058

Annonser

5 thoughts on “Ner och upp

  1. Håller verkligen med om det här med barnkommentarerna, hur många gånger har man inte hört den?! Inte utan att man blir lite stressad. Tanken ”herregud nu måste vi skynda på så vi hinner klart till eventuella barn kommer” har susat runt i mitt huvud. Men så lugnar jag ner mig och tänker som du. Det är klart att det går att renovera med barn. Folk kunde ju för tusan bo i grottor med barn!

    Skurgolv säger du. Det var nått nytt, måste jag genast kolla upp. Låter ju himla bra 🙂

    • Jag brukar tänka (men inte säga) att barn brukar ju betyda föräldraledighet, det vill säga gott om tid att gå hemma och peta in ett vedträ i spisen med jämna mellanrum.. så hur jobbigt kan det vara? Eller dagis? Har även tyckt mig märka ett samband mellan hur jobbigt folk tycker det är att ha barn och hur jobbigt deras jobb är. Ett omvänt samband alltså. Det brukar jag inte heller säga…

      Ja har du skurgolv liggandes så måla det inte utan att tänka dig för! Att skaffa ett nytt verkar ta lite längre tid än att förvalta ett man redan har men det kan nog också vara värt det!

      • Jag har nog låtit undslippa mig nån sån kommentar i ett obetänksamt tillfälle och då fått som svar ett lite överseende leende och kommentaren ”vänta och se du…” så jag antar att det är det jag får göra, vänta och se. Men fram till att jag överbevisas är jag är helt inne på din linje.

  2. Jag njuter av läsningen, inte för att gotta mig i kräk- och bilproblem och annat, utan för att jag MINNS. Minns hur det var med utedass, hur det var att leva utan rinnande vatten – det finns ett glatt skimmer kring de tankarna. Jag vill inte ha det ogjort! Nu är det bekvämare men inte som de flesta har. (Olika funktioner i olika hus har ganska få tror jag.)
    Varje morgon och kväll går jag fortfarande ut i tvättstugan för att borsta tänderna – bara för att få njuta av väder, vind, månsken, snöstorm, sommarbris, djurliv… Jag vill inte ha tillbaks mitt mångåriga ”inomhusvarande” i stadslägenhet.
    Njut av nuläget – det varar inte för evigt! Allt går bara man vill något gemensamt och har ett mål. Vägen är mödan värd. Lycka till!

    • Roligt att höra! Du är en förebild på många sätt, och ett bevis på att man kan göra en sådan här resa och njuta av den (fast inte varje stund kanske?) Bilproblemen och det vill man ju gärna vara utan men jag saknar heller aldrig lägenhetslivet! Klättrade ofta på väggarna men det fanns liksom ingenstans att gå och inget att göra om man gick ut. Förutom köpa saker… Längtar efter toalett och rinnande vatten men jag vet ju att det kommer! Så länge njuter jag av hur verklig tillvaron känns och av att grannarna kallar oss ”nybyggarna”, mycket romantiskt tycker jag 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s