Har vi ändå för bråttom?

Man får ofta rådet att inte ha för bråttom med renoveringar i allmänhet och tillbyggnader i synnerhet, utan bo och känna in sig ordentligt innan man tar stora beslut och gör stora ingrepp. Det instämmer jag helt i och, ledsen om jag trampar någon på tårna, men jag tycker det är helt förkastligt att som många av mina generationskamrater slita ut hela fullt fungerande badrum och kök för att man ska göra bostaden ”till sin egen”. Vad hände med att ställa in sina favoritmuggar i skåpet, hänga upp några tavlor och kanske måla om?

Nu har vi i alla fall hunnit bo i ett halvår, men tillbyggnadsplanen har varit ganska klar sedan bara några månader efter vi köpt huset och alltså ett bra tag innan vi flyttade in. Det verkar finnas andra som levt ganska ålderdomligt ganska länge innan de fixat det här med vatten och avlopp. Inbillar mig dock att de äger sin egen tid på ett annat sätt än jag gör nu, kanske till och med jobbar med byggnadsvård eller är kreativa företagare på något sätt. Själv säljer jag min tid till en arbetsgivare och har inte så mycket över till att koka och bära vatten och ved och disk ut och in. Bara att planera hygienrutinerna för att vara hyfsat presentabel på mötena som inte alltid infaller när det passar mig är rätt sjåigt faktiskt. Så jag känner att jag har tillräckligt med ursäkter inför mig själv för brådskan…

Just idag när vi äntligen fått hit grävarna och det är på gång så får jag ändå lite kalla fötter. Inte för att jag inte tror att det kommer bli bra, men för att jag inser att jag inte kommer hinna vara med särskilt mycket. Eller i den mån jag är det, hinna njuta av det. Även om jag har en klok chef som både kan tänka sig att ge mig tjänstledigt och som inte lägger överdriven vikt vid att man sitter vid datorn just mellan åtta och fem varje dag.

Men nu är det ju som det är och den positiva slutklämmen är att vi har mycket annat vi faktiskt kan låta dra ut på tiden. Det trasiga uthustaket är lagat och det enda som egentligen är lite halvakut nu är fönsterrenovering. Vårt provisoriska kök funkar bra och vi klarar oss utmärkt utan tapeter. Vi har en hel ovanvåning som vi inte gjort nånting åt. Vi har en gammal bykstuga som kanske ska bli hönshus och nån gång vill jag ha ett växthus. Taket borde nog läggas om det närmaste decenniet. Panelen ska bytas. Skorstenen ska muras om. Glasverandan har vi tänkt flytta upp en våning och istället ha en öppen veranda där nere, med snickarglädje trots att det inte fanns från början. Istället för att längta efter att allt ska bli klart tänker jag nu att det kan få ta sin tid. Det var nog en ganska bra insikt att få!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s